6.5.4.4.3 Exempel, betthöjning med kronor efter temporär betthöjning med fyllningsmaterial, åtgärd 848

Exempel, betthöjning med kronor efter temporär betthöjning med fyllningsmaterial, åtgärd 848

En patient har ett sänkt bett till följd av uttalat tandslitage. Kvarvarande tänder är 15–26 i överkäken och 46–33 i underkäken.

De fyra underkäksincisiverna är gravt slitna och mer än en tredjedel av tandkronans höjd är förlorad. Skadan omfattas således av regel D.3. Tandläkaren fastställer tillstånd 4072 Tandslitage in i dentinet på grund av abrasion eller attrition, för 42–32. Övriga tänder har varierande grad av slitage, men inte så mycket som en tredjedel av tandkronornas höjd.

Planerad behandling är att kronförse de slitna incisiverna och utföra ett delimplantat 34–35. För att kunna genomföra behandlingen behöver bettet höjas cirka 3 mm i fronten av utrymmesskäl. Betthöjningen innebär att även tänderna 46–43 och 33 måste höjas och tillstånd 5071 fastställs för tänderna. Tandläkaren önskar prova den nya betthöjden innan den permanenta behandlingen utförs. Tänderna byggs på med fyllningsmaterial i komposit efter att tandytan etsats och bondats, och åtgärd 848 rapporteras inom tillstånd 5042 Förändringar i vertikal käkrelation eller omfattande tandslitage av flera tänder när skäl föreligger för att förändra betthöjd eller ocklusionsplan, för var och en av tänderna 46–33.

För att dokumentera betthöjningen markerar tandläkaren med ett horisontellt streck på 13 och 43 och fotograferar dessa när bettet är i sammanbitningsläge före och efter att höjningen skett med komposit.

Den permanenta behandlingen innebär kronterapi för tänderna 46–33 och delimplantat 34–35. Kronorna 42–32 rapporteras inom tillstånd 4072, kronorna 46–43 samt 33 rapporteras inom tillstånd 5071 Dysfunktionell ocklusion i samband med protetisk behandling inom annat ersättningsberättigande tillstånd… och implantatbehandlingen 34–35 inom tillstånd 5012 Enkelsidig friändstandlöshet när samtliga tänder i position 4–8 saknas.