HSLF-FS 2023:21
Handbok » 6.5.3.3.6 Exempel, när tandstödd protetik inte är ersättningsberättigande för stabilisering av parodontalt skadat bett på grund av för få skadade tänder, tillstånd 5062 kan inte tillämpas

Handboken kompletterar föreskriften med exempel och kommentarer som stöd för tillämpningen. En handbok är inte en juridiskt bindande text. Den kan dock användas för att öka förståelsen av skrivna författningar.

6.5.3.3.6 Exempel, när tandstödd protetik inte är ersättningsberättigande för stabilisering av parodontalt skadat bett på grund av för få skadade tänder, tillstånd 5062 kan inte tillämpas

Exempel, när tandstödd protetik inte är ersättningsberättigande för stabilisering av parodontalt skadat bett på grund av för få skadade tänder, tillstånd 5062 kan inte tillämpas

En patient har tänderna 14–25 vilka samtliga har en marginal benförlust. I överkäken har tänderna 12, 21 och 24 förlorat halva benhöjden. Dessa tre tänder har även mobilitet grad 2. Tand 21 har elongerat ett par millimeter. Övriga tänder i käken har benförlust som motsvarar mindre än en tredjedel av rothöjden. Parodontal sanering har utförts. Vid utvärdering har tandläkaren bedömt att sjukdomsprogressionen har avstannat men mobiliteten kvarstår.

Tandläkaren föreslår en bro 14–25. Endast tre av de nio tänderna i överkäken har mobilitet grad 2 och benförlust om minst en tredjedel av rothöjden. Av föreskrifterna framgår att behandling med en bro inom tillstånd 5062 Parodontalt skadat bett med behov av protetisk stabilisering som är parodontalt sanerat och sjukdomsprogressionen har avstannat, är ersättningsberättigande när minst 50 % av tänderna inom 6–6 i aktuell käke har mobilitet grad 2 och det finns benförlust på motsvarande en tredjedel av rothöjden.

Patienten uppfyller därmed inte kriterierna för tillstånd 5062 och behandling med en sammanbunden konstruktion 14–25 för att stabilisera bettet är inte ersättnings­berättigande.