HSLF-FS 2023:21
Handbok » 1.4.2 Dokumentation och rapportering i det statliga tandvårdsstödet

Handboken kompletterar föreskriften med exempel och kommentarer som stöd för tillämpningen. En handbok är inte en juridiskt bindande text. Den kan dock användas för att öka förståelsen av skrivna författningar.

1.4.2 Dokumentation och rapportering i det statliga tandvårdsstödet

Dokumentation och rapportering i det statliga tandvårdsstödet

Handbok_version_15-2_5dfe7e8d1ebec7f2.pngDet är viktigt att skilja på de två momenten att
  • ställa klinisk diagnos och anteckna den i patientjournalen, och
  • ange tillstånd enligt föreskrifterna HSLF-FS 2023:21 för rapportering till Försäkringskassan.

Regelverket i det statliga tandvårdsstödet förutsätter att patientdatalagen (2008:355) för dokumentation följs.

Utöver detta finns dokumentationskrav inom det statliga tandvårdsstödet i föreskrifterna HSLF-FS 2023:21:

  • För vissa grupper av tillstånd finns generella dokumentationskrav som framgår av regel A.1, B.1, C.0, D.1 eller E.0.
  • För vissa tillstånd finns även särskilda dokumenta­tionskrav som gäller för just det tillståndet. De särskilda dokumentationskraven återfinns vid respektive tillstånds villkor för ersättning.

Dokumentationen för ersättning inom det statliga tandvårdsstödet; några exempel:

  • Vid undersökning, som inte är en basundersökning, eller vid röntgenundersökning ska skälen för undersökningen noteras i patientjournalen. Röntgenundersökningen ska ha bedömts vara berättigad.
  • När kronor, broar eller implantat ska utföras ska aktuellt tillstånd dokumenteras med foto, skanning eller modell om det inte framgår av befintlig, aktuell röntgen. Några undantag finns i föreskrifterna, se D.1 och E.0.
  • Riskbedömning ska dokumenteras vid hälsofrämjande insatser.
  • Beskrivning varför en behandling behövs, bl.a. vid tillstånd 5005 där det, förutom dokumentation med foto, skanning, modell eller befintlig aktuell röntgen, ska finnas en beskrivning varför behandling med urtagskrona är nödvändig eller vid tandreglering varför behandling behövs i båda käkar.

Det statliga tandvårdsstödet har krav på att vårdgivaren ska rapportera alla slutförda ersättningsberättigande åtgärder inom två veckor till Försäkringskassan. Anledningen till det är att patienterna ska kunna få korrekt beräknat tandvårdsstöd vid varje besök. Ersättningsreglerna med dess sifferkoder och IT-stödet hos Försäkringskassan är utformat för att underlätta denna rapportering.

Ett annat syfte med rapporteringen är att man ska kunna följa upp det statliga tandvårdsstödet och tandhälsan hos befolkningen. Uppgifter om antal kvarvarande och intakta tänder rapporteras till Socialstyrelsen via Försäkringskassan när patienten tar ut allmänt tandvårdsbidrag (ATB).

Rapportering av tillstånd och åtgärdskoder till Försäkringskassan kan inte ersätta eller utgöra en fullvärdig journalanteckning. Det är således en väsentlig skillnad mellan behandlarens journalföring och vårdgivarens rapportering till Försäkringskassan.

Skillnad mellan journalföring enligt patientdatalagen och ersättningsrapportering